|
| |
Av Victoria Eriksson
Dalabygden från den 5 oktober 2000
Möt Mörksuggan - Dalarnas nattsida
| FALUN/GISSELBO.
Mörksuggan, som kommit att bli en symbol för såväl Rättvik som
Avesta, har funnits i folktron så länge någon kan minnas. Hon är för
första gången omnämnd i uppteckningar från 1920-talet men ingen kan
egentligen säga exakt hur gammal hon är
|
Slipar suggor. Karl-Erik Eriksson har
tillverkat Mörksuggor sedan 1955 tillsammans med sin familj.
|
Konstnären Verner Molin, som var uppväxt i Västberg utanför
Rättvik, hade
Mörksuggan med sig sedan barnsben och han har ofta gestaltat henne i sina
målningar. För Verner fanns hon överallt, oftast smygande omkring i
fäbodmiljöer men även mitt ibland trafiken på Karlaplan i Stockholm.
Hon
kunde uppenbara sig i många olika skepnader och för Verner Molin
representerade hon en urkraft i tillvaron.
Birger Eriksson från Gisselbo utanför Avesta, numera bosatt i Falun,
arbetade som konstkritiker och kom genom sitt arbete i kontakt med Verner
Molin. De två blev snabbt goda vänner och Birger började så småningom
fundera på att man kanske skulle kunna göra en souvenir av Mörksuggan.
En
kontrast till de färgglada Dalahästar och -tuppar som redan
symboliserade
länet.
|
|
Gåtfull. Mörksuggan är ett gåtfullt och
mystiskt väsen som har jämförts med snömannen och enhörningen som
levande djur utan "zoologisk lekitimation".
|
Symbol för mörkret
- Mörksuggan är en symbol för nattsidan och den ger en vision av mörkret
som en kraft, förklarar han.
Eftersom Verner Molin gestaltat Mörksuggan på många olika sätt blev
det
inte helt lätt att bestämma hur den skulle utformas. Birger hade dock i
bakhuvudet en bild av en vision som Verner Molin en gång delgivit honom.
En bild av Verners kraftige fars silhuett i en dörröppning. Denna vision
sattes i kombination med den gamla folkliga leksaken "Knikåkallen",
som
Birger pysslat med på Dala Fornsal. "Knikåkallen" var en
balansfigur och
alltså fick även Mörksuggan bli det. Birger knåpade ihop en prototyp
och
kollade sedan med Verner att det var OK. Den senare gav sitt samtycke och
så började produktionen av Mörksuggan som souvenir. Eftersom Birger själv
inte var särskilt händig av sig blev det hans yngre bror Karl-Erik
Eriksson på Janersgården i Gisselbo som tillsammans med sin familj började
tillverka Mörksuggan år 1955. Året därpå lanserades souveniren.
Birger
Erikssons roll i tillverkningen kom att bli "ideologisk direktör",
en
självutnämnd titel som han är fullkomligt tillfreds med.
|
Lång process
Mörksuggan tillverkas av klibbal. Att det blev just detta träslag som
kom
att användas beror på att Karl-Erik hade tillgång till mängder av det
på
sina marker. Klibbalen visade sig vara väldigt väl lämpad att svarva i
eftersom det varken var för mjukt eller för hårt och därför har man
fortsatt att använda sig av detta träslag ända fram till idag.
Mellan 25 och 30 moment ingår i processen som leder från träbit till
färdig Mörksugga. Det ska svarvas, putsas och finslipas i det oändliga
innan den lilla rundmagade figuren äntligen står där och blänger med
en
underfundig blick ur de stora ögonen. Det kan tyckas vara ett under att
de
två små smala benen kan hålla den knubbiga figuren upprätt men
förklaringen är enkel. Längst ner på den långa järntrådssvansen har
man
nämligen fäst en blyklump som vinklas i ett sådant läge att den ger
balans
åt mörksuggan. Blyklumpen täcks med färgat lin och vips så har man en
vacker svans.
- Det kan vara ganska svårt att böja till svansen just så att den
kommer i
rätt läge för att Mörksuggan ska bli balanserad, säger Karl-Erik.
Nuförtiden är detta dock inget problem. Efter 45 års tillverkning vet
både
han och hustrun Kerstin exakt hur det ska vara. Paret är de enda som
överhuvudtaget tillverkar Mörksuggan och så får det även förbli
eftersom
figuren är mönsterskyddad.
Mörksuggan är ett kännetecken för Dalarna som blivit alltmer populärt
på
senare tid. Såväl Rättvikstrakten som Avesta räknar den som sin
souvenir,
med all rätt eftersom det var i Rättvik, Leksand, Gagnef, Djura och Ål
som
myten uppstod men i Avesta som tillverkningen tog fart. Just i år har
efterfrågan på Mörksuggorna varit större än någonsin, mycket tack
vare den
marknadsföring som gjorts av Siljanskommunerna i deras turisttidning
Siljan runt.
- Vi har haft så mycket beställningar att vi knappt hunnit med att
tillverka dem, säger Karl-Erik och Kerstin som givetvis tycker att det
är
väldigt roligt att deras lilla skötebarn blivit så populärt. Att
den
lilla krabaten påminner om ett mumintroll är något Karl-Erik ofta fått
höra men han är snabb att påpeka att Mörksuggan faktiskt föddes innan
Mumintrollet såg dagens ljus.
|
Olika steg. Mellan 25 och 30 steg ingår i
Mörksuggans tillverkningsprocess. Några av dem syns här på
bilden
|
Mörksuggans vänner
I samband med att Mörksuggan började säljas som souvenir startade
Birger
Eriksson och Verner Molin en fond - Mörksuggefonden. Den startades som
ett
initiativ till det som idag är Rättviks kulturmuseum. Än idag lever
Mörksuggefonden kvar och några kronor från varje Mörksugga som säljs
går
till fonden.
- Det finns till och med ett hemligt sällskap i Rättvik som kallar sig
Mörksuggans Vänner. Ingen vet nog riktigt vilka de är men de stöder
allt
som har med Mörksuggan att göra och ibland skriver de till
kommunfullmäktige och signerar med fingeravtryck, skrockar Birger.
Mörksuggan är en väldigt snäll figur och det finns inget ont i henne.
Visserligen användes hon förr i tiden för att skrämma barn så att de
inte
skulle vara ute så länge på kvällarna men dagens Mörksugga fungerar
mer
som en beskyddare.
Tidigare hade man många beskrivningar på detta förunderliga väsen. Hon
kunde vara ett ovanligt stort, svart svin, en vedbit som inte ville brinna
eller till och med en benämning på kvinnans könsorgan. Det kunde heta
"
Sitter du och skrevar med benen och visar mörksuggan".
Den som trånar efter att få träffa Mörksuggan gör lämpligast i att
bege
sig ut i fäboden eftersom det är där man har störst chans att få se
detta
gåtfulla väsen skymta fram bakom en husknut eller kika ut från
skogsbrynet
och lustfyllt gäcka den som försöker få sig en ordentlig titt på
henne. |
Källa: Text och foto, Victoria Eriksson, Dalabygden
Om du vill ha mer information kan du kontakta:
Janersgården Hantverk AB
Janersgården Hantverk AB , Gisselbo 30, 774 92 AVESTA
Tel: +46-226-21070
Fax: +46-226-21041
Internet: morksugga@janersgarden.se
|
