Jan-Ersgården

Jan-Ersgården i Gisselbo by är en så kallad nordsvensk kringbyggd gård, sannolikt uppförd i slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Gårdstypen är idag mycket ovanlig i Södra Dalarna. Av de ursprungliga 15 byggnaderna är idag 11 bevarade. Den inre gårdsfyrkanten omfattar förutom manbyggnaden, bryggstuga/stall, ladugård och en portliderbyggnad med drängstuga och bodar. Utanför ligger ett fårhus, visthusbod, källare med lider och loge. Till gården hör även bastu och smedja. Jan-Ersgården förklarades som byggnadsminne 1986. 

Miljöbeskrivning

Gården är belägen på en västlig skogsklädd sluttande höjd, omgiven av odlingslandskap i norr, öst, och väst. En slingrande grusväg löper över odlingslandskapet från nordväst in mot skogspartiet och byn i sydost. Inom byn finns fyra andra gårdar spridda utefter vägen, alla belägna på den åsade höjden. Väster om gården är en fruktträdgård. Söder om gården är en angränsande fastighet. Öst och sydöst om gården finns flera uthusbyggnader. 

Historik

I början av 1500-talet bestod Gisselbo by av ett enda krono- skattehemman, ½ markland stort. År 1545 ägdes detta av  en bonde vid namn Anders, år 1550 efterträdd av Per Anders och år 1570 av Oluff Ers. Vid slutet av detta sekel, år 1593, är Gisselbo uppdelat på två gårdar eller lotter, vilka då ägdes av bönderna Erik Matts och Lasse Pers. Denna karaktär av tveböle behöll Gisselbo fram till mitten av 1600-talet. I 1646 års jordebok var ägarna endast två, Matts Erik och Erik Lars. Sedan följde ytterligare klyvningar i snabb takt och redan år 1657 hade byn fått fyra, senare fem lotter och år 1682 sex. Det har visat sig att de båda ägarna av år 1593 fick efterföljare i var sin byklunga. Jan-Ersgården är belägen på den ursprungliga platsen för den södra byklungan.  

Byggnadsbeskrivning

Byggnaderna är knuttimrade, rödfärgade och har sadeltak. Manbyggnaden består av en envånings parstuga, är knuttimmrad och klädd med stående locklistpanel samt rödfärgad med vita infattningar. Taket är belagt med tvåkupigt taktegel.